Äntligen!
Nej jag är inte Gert Fylking på Svenska Akademiens presentation av årets Nobelpristagare i litteratur. Jag har äntligen fått ett fungerande visakort… med kod! Det Norska bankväsendet är inte att leka med har jag fått erfara. Beroende på hur man ser det så har jag fått vänta sex månader på mitt visakort.
Hela historien började i vintras när jag kom till Hafjell för första gången. Efter att ha skaffat ett norskt skattenummer, vilket är ett krav om man ska jobba i Norge, så gick jag till banken för att skaffa ett lönekonto. Det visade sig dock vara svårare än jag trodde eftersom enda sättet för mig att legitimera mig på var med ett svenskt pass. Olyckligt nog hade mitt pass gått ut två månader innan min ankomst till Hafjell. Men mellan de nordiska länderna, ja till och med hela Europa, så ska man ju kunna färdas utan pass. Var det inte därför vi gick med i EU?
Nu är ju Norge inte med i EU, men vi kan ändå färdas dit utan pass, och Norska skatteetatet nöjde sig med körkort och ett folkbokföringsbevis för att ge mig ett skattekonto och rätten att jobba i Norge. Men inte banken nej. De skulle prompt ha ett pass.
Det blev med andra ord inget lönekonto för mig i vintras, så jag fick lönen utbetalad till min väns konto. Kändes nästan lite som att tigga fickpengar när jag skulle köpa något.
Väl hemma mellan jobben så skaffade jag ett nytt pass till slut och tillbaka inför sommaren så gick jag åter till banken, med nya passet i handen. Nu gick det strålande att få ett bankkonto, visakort och internetbank för att betala räkningar. Jag skulle ”bara” behöva vänta ett par dagar, max en vecka på att kort, koder och internetdosa skulle komma med posten.
Visst. Internetdosan kom. Och visakortet. Men inga koder. Så där stod jag med ett bankkonto fullt med pengar som jag inte kom åt. Eller, visst kom jag åt dem. Men inte via banken, för de hanterar minsann inte kontanter längre. Nej jag fick gå ner på Kiwi, en livsmedelsbutik, och använda bank-i-butik-tjänsten. Så jag var åter tillbaka med detta kontantsläpande hela tiden.
Nåväl, tillbaka till banken efter ett par veckor utan en skymt av några koder i brevlådan så beställer jag ett nytt visakort eftersom jag blivit uppgraderad från ett norskt skattenummer till ett riktigt Norskt personnummer.
Inga problem säger banken. Den här gången ska du få allt hem i brevlådan, för nu när du har Norskt personnummer finns du med i Folkeregisteret med rätt adress. Så till slut kom bankkoderna och pin-koden till visakortet. Men inget nytt visakort… och självklart var det gamla visakortet inte knutet till den nya koden. Suuuck.
Ytterligare en sväng till banken senare så fick jag förklaringen på problemet, den här gången i alla fall. Eftersom jag fått nytt personnummer så kunde de inte hämta bilden från mitt gamla visakort och använda till mitt nya. Tänk om de kommit på det när jag beställde det…
Men nu så. Nu har jag äntligen fått ett fungerande visakort, med kod och personnummer och allt. Synd bara att kontot är tomt på pengar nu.
34/68/50/75/99
Hahaha! Har för mig att affären när Telia skulle köpa ett Norskt telebolag, eller om de skulle gå ihop, eller om det var Norska bolaget som skulle köpa Telia, eller...gick i stöpet på att Norge var den sista Sovjetstaten? Eller Öststaten... Eller? Hur som haver! Det låter som att Telia har köpt upp banken! Eller banken Telia, eller så har de gått ihop. Eller...
